Slå mig hårt i ansiktet så får jag känna att jag lever
2014-07-29 | 20:55:32

För 180:e gången den här sommaren sätter jag mig här framför blogg.se, alla gånger av en och samma anledning: jag måste blogga. Det brukar dock resultera i ett halv-påbörjat utkast som snart glöms bort, och sen var det inte mer med det. Men nu jävlar.
 
Jag kan faktiskt inte förstå att det redan är näst sista dagen juli. Det är sorgligt, och ångesten över att skolan snart är inpå och äter upp mig igen börjar kännas. Men är ju tacksam över den långa sommaren jag lämnar bakom mig. Jag har kanske inte haft så himla kul jämt, förutom en vecka i Italien med kören har jag träffat mina vänner minimalt lite. Jag har spenderat en månad i Skåne, visserligen med mina föräldrar som enda sällskap, men jag skulle kunna bo här för alltid. Dock kastas man ju så småningom tillbaka igen, hem till lägenheten i Stockholm, till alla vänner, till karlshem, till kören, allt det där som man aldrig kan tänka sig att lämna. Och det gör ju separationen helt okej. 

Jag var hemma i Stockholm fyra dagar förra veckan för att gå på en kär släktings begravning, och passade i samma veva på att träffa lite vänner. Vi badade bland annat i Tantolunden när himlen var kolsvart, vattnet ljummet och helt stilla. Det var en så jävla fin kväll, och jag hade nästan bestämt mig för att stanna i Stockholm. Men sedan hamnade jag här nere igen, rensar ogräs, badar, solar, äter godis och ligger på gräset och lyssnar på musik, och vill aldrig skiljas.



Men jag ska inte misströsta! Jag har två veckor jobb på Karlshem framför mig. Jag är lite nervös och har ingen aning om vad som väntar mig. Men det är trots allt min världs finaste hästgård, på landet, det är sommar, och det kan lika gärna bli underbart. 

Utöver det då, jag har inhandlat mina första ridstövlar. Woop woop. Efter sju år på hästryggen som trogen chaps-jodhpurs-bärare tog jag äntligen tag i saken, öppnade plånboken och inhandlade ett par svarta skönheter. 



Jag har shoppat billiga kläder på lager 157, blivit beroende av festisar och dricker väl i genomsnitt 3 st per dag. Har även fått min årliga armbandsbränna och det är väl ett härligt sommartecken!



Efter en förjävlig vår som var jobbig på alla sätt och vis, en tid då jag bara var ledsen och deppig hela tiden. Har varit en idiot mot i stort sett merparten av mina vänner och mår skit när jag tänker på det. Ingenting var roligt längre, och jag tror knappt jag förstod själv vilken stress jag levde i de där månaderna. Jag var påväg att bryta ihop på riktigt där ett tag, men sen kom sommaren, vilan kom, värmen och den friska luften kom, fågelsången och blommorna kom, varma sommarnätter kom, den goda tiden kom. Jag älskar livet mer än nånsin. Adios. 

Min resa till Jordanien - dag 2
2014-03-31 | 22:51:22

Det här var dag två på resan och här hade vi precis ätit frukost och samlats i hotellobbyn för att gå till en närliggande kyrka och delta i en mässa.
 
Kyrkan var ortodox och alla var lite nervösa innan de gick in, satte på sig sjalar och försökte täcka så mycket hud som möjligt. När vi kom in märkte vi dock att de flesta inte var mycket mer påklädda än hemma i Sverige.
 
Mässan skillde sig mycket från dem hemma i Sverige, att allting sades på ett språk vi inte förstod kan väl också ha varit en bidragande faktor till att allt kändes konstigt. Vi hade egentligen ingen aning om när vi skulle göra vad, så vi sneglade på kvinnan bredvid oss och stod upp när hon gjorde det och satte oss när hon satte sig osv.
 
Vincent hade införskaffat sig en palestinasjal och var ganska lik en arab.
 
Agnes hade köpt en annorlunda frukt.
 
Alexander, Hedvig och Alma, inspekterandes en jordansk läskedryck.
 
Jonas.
 
Elin och Simon.
 
Alma.
 
Vi åt lunch och fick ungefär precis samma mat som dagen innan, vi började ana att vi skulle stöta på mer av detta under veckans gång.
 
Vi hoppade in i bussen och lämnade Madaba, på vägen stannade vi på en vacker utsiktsplats.
 
Första stoppet gjorde vi någonstans mitt i öknen. Vi gick på en evighetslång stengång och kom tillslut fram till en gammal byggnad full av gammal mosaikkonst.
 
Måste fota!
Vår guide tillsammans med Erica.
Simon rockade en palestinasjal han med.
 
Lina.
 
Agnes!
 
Modell..
 
Vi fortsatte åka med bussen i några evigheter till, efter ett tag började solen att gå ner och ljuset var såhär fint, fast tusen gånger finare i verkligheten.
 
Vi stannade till ännu en gång på en liten kulle, vår guide tyckte att vi skulle få se ännu en utsikt och få passa på att fotogradera i det vackra ljuset medan solen höll på att gå ner. Han varnade oss för "kylan" och uppmanade oss att ta på oss jackor, i själva verket var luften otroligt sval, haha...
 
You och Niva ♥
 
När vi sedan äntligen åkte vidare mot vår slutdestination, dvs beduincampingen utanför Petra, såg himlen ut såhär. Det var så himla vackert och jag försökte desperat fånga det på bild, det blev kasst såklart. Men lite kan man ju ana.
 
Vi anlände till en plats mitt i öknen omgiven av massiva berg, åt middag i beduintält och andades in en värld jag inte visste fanns.
Så här jävla vackert var det. Tänker aldrig glömma.

Lever ens nån
2014-03-31 | 20:03:44

Jag tror att jag är snudd på att slå världsrekord i grenen "världens mest ouppdaterade blogg genom tiderna". Det här är faktiskt otroligt jävla askasst och någonting borde det ju i alla fall finnas att skriva om. Vilket det gör. Massor.
Men har efter all denna tid upptäckt att jag snittar 2 besökare per dag! Så nu tänker jag göra en liten lista på allt det där sjukt intressanta som inte en jävel egentligen bryr sig om. Varsågoda.
 
Jag red ett halvt dressyrpass utan handskar i lördags och har nu illröda köttsår på båda ringfingrarna. Känner mig sjukt ofräsh med köttsår och även sjukt ofräsh med fula plåster så det funkar liksom inte alls just nu. 
 
Har tillsammans med ett gäng mina före detta klasskamrater gjort en att-göra-lista inför denna sommar, dvs en "✿SOMMARBUCKET✿". Denna innehåller punkter så som exempelvis 
     • Simma till "ön" igen
     • Bada i Filips pool
     • Göra en kebab på en äng
     • Tälta i vildmarken
     • Skräckfilm hos Niklas
Det är alltså en sommar i repris vi är ute efter här.
 
Målat på världens finaste Håkan-citat i guldfärg på min ena vägg samt satt upp en drös utskriva wannabepolaroidbilder, är fan kär i mitt rum på riktigt.
 
Käkade i Lördags kväll pizza på min förra skolas matsalstak, det var stjärnor på himmelen och saknade vänner precis under dem och allt var så som det jämt borde vara.
 
Det här var ganska kul. Hade lypsyl och åt chokladboll och käne mig plötsligt väldigt mycket som en sån där tumblr guuurrrl. Det var inte särskilt gott dock. 
 
Firat Ingrids födelsedag hundra århundraden för sent och gav henne en teckning på hennes häst som inte alls ser ut som hennes häst.
 
Adjö tills vidare.
/Sigrid
 
 

Ni är inte vackrast i världen, världen är vackrast i er
2014-03-03 | 20:44:00

Har i en vecka befunnit mig på ett Sporthotell med 60 underbara personer. Det är platsen man får vara sig själv på, skratta, gråta, leka, prata, lyssna, sjunga. Alla är så rena av kärlek, så speciella och så mycket bättre än verkligheten här hemma. Varje dag väcks man av vacker sång, lyssnar på en morgonbön där någon säger något vackert, äventyrar i skidbacken hela dagarna, äter mackor och varm choklad i snövit, dör lite på väg ner för Specialen, håller i varandras stavar och åker på rad ner för Dals, sjunger och knäpper fingrarna och bankar i borden innan middagen, avslutar kvällen med en vacker andakt där nån annan säger något annat vackert, sjunger "Hallelujah" i ett nedsläckt rum fyllt med värmeljus och är lycklig. Varje dag är som en regnbågsfärgad glittervind av kärlek och man villl bara stanna där för evigt och aldrig någonsin åka hem.
 
 

Kajsaaa
2013-11-24 | 11:36:37

 

Lite ridning
2013-11-23 | 23:36:43

Idag drog jag med mig kameran till stallet och har äntligen mycket färska icke-mobilbilder att bjussa på! Hade bara lunchfodringen som stalltjänst denna veckan så kom till stallet runt halv tolv, fodrade, åt lunch, och sedan red jag. Jag och Alice skrittade morrisrundan och red sedan i ridhuset, det är verkligen mycket skönare att rida i ridhuset än på ridbanan då i alla fall jag kan koncentrera mig mycket bättre där inne än utomhus, det är så mycket som händer hela tiden runt omkring ridbanan så blir sällan nöjd med min ridning när jag rider där. Då är det ju tur att man har andra alternativ!
 
Tror detta ridpasset var ett av de bästa jag haft på Kajsa, i alla fall det bästa som jag ridit självständigt utan lärare. Jag fortsatte att jobba med samma saker som vi gjorde på lektionen igår. Red lite skänkelvikningar vilket gick mycket bra, blir lika förvånad varje gång haha. Övade även på att fatta galopp från skritt och hon hajjade verkligen förvånandsvärt bra, vissa fattningar kändes klockrena och det är sån enorm skillnad jämfört med första passet på terminen då jag fick sitta och jaga henne i ungefär en långsida innan hon ville fatta, och sedan saktade hon av så fort hon ville. Nu saktar hon inte alls av lika ofta och hon börjar även bli lite böjbar i galoppen, riktiga framsteg! Kajsa är ju en ponny med väldigt speciell kroppsbyggnad och hon har inga bra naturliga förutsättningar för att gå i form, men efter ungefär halva passet kändes hon jättefin, väldigt lösgjord och med bra driv utan att dra upp huvudet och springa iväg hela tiden. Man blir så sprudlande glad när det faktiskt går BRA, tror åtminstone alla hästmänniskor förstår vad jag menar. Känslan av att kämpa och kämpa och tillslut börja jobba tillsammans med sin häst är faktiskt något speciellt.
 
Mot slutet kom det fler folk till ridhuset och då var det lite trångt, tror även Kajsa blev rätt trött på mig efter ett tag och hon slutade lyssna lika uppmärksamt och tappade en del, men Ingrid kom och fotade när jag travade av och det blev ändå fina bilder! Skrittade sedan morrisrundan, har aldrig gjort det själv förut men gud så mysigt det var haha. Borstade av Kajsa och donade med lite annat, sedan åkte vi hem!
 
 
Ingrid och Tiara
 
Så himla fin Alice
 
Hejdå Ingrid
 
Alice sliter hårt
 
Effektivt gömställe
 
Fick låna det blå schabraket av Alice och matchade för första gången! Någorlunda iaf, haha.
 
 
 

Kajsa K
2013-10-01 | 17:30:52

Bilder från lektionen 27 september. Är faktiskt rätt nöjd med tanke på att det var första lektionen på terminen, men jösses vad det kommer bli roligt att utvecklas på denna ponnyn <3.
 
 

Välkommen in i min höstdepressions-präglade tillvaro
2013-09-02 | 23:03:33

Jag har tvingats inse att allt det jag mådde så bra av för en månad sedan är förbi, att sommaren har tagit farväl och farit lågt härifrån, lämnat oss ensamma och alldeles nakna inför kylan. Snart faller alla löven mot marken, solen säger godnatt mitt på dagen och vi blir ensamma själar vandrandes på jakt efter någonting som finns långt inom oss. Ett minne av värme, solljus och liv. Någonting som vi så småningom glömmer bor i vårt vintertöcken, vi biter ihop och kämpar oss igenom stormen som rasar runt omkring oss i många långa månader. Vi tror att vi fungerar bra, att det är som det ska vara. Men sedan kommer någonting tillbaka, ett minne väcks till liv och vi börjar plötsligt hitta oss själva igen. Sedan inser vi att vi endast kan leva, på riktigt leva, de där korta månaderna av sommaren, och smärtan blir bara starkare och starkare för varje gång vi tvingas säga adjö. Kastade in i det okända gång på gång, ovetandes om ifall vi någon gång tar oss ut därifrån eller inte. Om tunneln har ett slut som vi någonsin kommer att få se. Eller om vi blir fast där inne, långt inuti oss själva i ett evigt kallt mörker, och allt det där som en gång fick oss att vilja leva förblir bortglömt och gömt.

En dag kvar
2013-07-21 | 15:27:42

Om en ynka dag befinner jag mig på ett av universums typ absolut bästa ställen. Jag får träffa vänner som jag inte sett på nästan ett år, jag får sitta på en hästrygg och göra en av de saker jag tycker bäst om i en hel vecka, jag får åka bort till ett ställe där jag kan släppa allt annat och i några dagar få glömma bort att det finns en värld utanför de där skogarna, jag får vara på ett ställe som gör mig glad ända in i själen och på riktigt få känna mig som världens lyckligaste människa under en kort tid.
 
Det är slit och släp, rödbrända armar, upprivna knän, leriga skor, smutsigt hår, trängingsvärk, genomsvettiga kläder, blåsor på händerna, blåmärken, skoskav osv osv, och inte minst en sådan enorm sorg varje gång man anländer hem och tvingas inse att magin är över. Men det är helt klart värt det om och om igen, för jag får vara med om några magiska dagar som jag kan leva på om och om och tusen gånger igen och som gör mitt år komplett. Jag vill bara vara där jämt och att det ska vara sommar jämt och jag vågar inte ens tänka på att det kommer ta slut någon gång.
 
 

Så tog det slut
2013-06-10 | 16:28:26

I onsdags, alltså den femte juni, gick jag ut grundskolan. Jag är inte särskilt glad över det, eller att ha sommarlov för den delen, och helst av allt skulle jag bara att jag och den klassen jag spenderat de senaste 7 åren i bara skulle bli en klass igen och fortsätta ses varje dag i åtminstone ett lite längre tag framöver. Klassresan vi gjorde för en vecka sen fick mig att inse en hel del och hur sjukt mycket jag tycker om de där personerna, och då känns sju år plötsligt inte tillräckligt. Jag skulle behöva mer tid med dem, inte att vi kapas här och nu när allting blivit så bra. Att vi aldrig kommer att vara en klass på riktigt igen, och göra allt det där som kommer med det, gör mig så fruktansvärt ledsen och det känns bara overkligt. Och när det tillochmed blir för smärtsamt att lyssna på låtarna från årets vårkonsert och skolavslutning, då är det riktigt illa. Jag antar att man ska sluta när det är som allra bäst, men jag kan bara inte undgå att tänka att det skulle kunnat bli ännu bättre. 
 
De sista dagarna gjorde vi klart vårt klasscollage, en tradition alla nior i vår skola följer, som kommer sitta på väggen i klass 9:s klassrum i förhoppingsvis 10 år framåt. Och sista skollunchen var vi ju såklart vuxna att följa den traditionen och hitta på något lite roligt i matsalen, så vi smugglade in en högtalare och ställde oss upp och körde macarenadansen inför nästan hela hög- och mellanstadiet, otroligt kul men ganska failat ändå haha. Sedan på onsdagen hade vi i alla fall en väldigt väldigt fin avslutning som trots en del bristande i planeringen blev otroligt jäkla bra. Hela skolan hade som vanligt en lång skolavslutning i Katarina kyrka som för första gången kändes väldigt kort, alla klasser sjöng sina sånger, vår klass framförde 8 väldigt fina solosånger, det var premieutdelning, vi sjöng vår avslutningslåt och fick våra betyg. Jag fick två premier, ett i typ kunskap eller nåt(tre högsta betygen i avgångsklassen) och ett i bild, myket trevligt, och jag gick tillslut ut med 310 poäng, galet nöjd är väl allt jag kan säga.
 
Efter avslutningen i kyrkan drog vi oss långsamt bort mot restaurangen och avslutningsmiddagen med hela klassen och lärare. Det hela blev en väldigt fin kväll med god mat,skratt, lycka, hemskt fina tal, gråt, ledsamhet, känslor och kramar. Vi hade tillslut aldrig kommit fram till vad vi skulle göra efter middagen då ingen pallade planera en efterfest, så medan alla stod där och bölade och höll om varandra tog en av våra magistrar fram sin nyckel och föreslog att vi drog till klassrummet en stund för att kolla på lite videoklipp från skolgången. Så de ungefär två tredjedelarna av klassen som inte redan åkt hem promenerade upp till skolan där vi satt till klockan slog 00.00 och vi tog farväl av klassrummet och de fruktansvärda lokalerna för sista gången. Sedan promenerade vi hem tillsammans i natten och när alla landat hemma satt vissa av oss och skypade till klockan blev halv sju på morgonen. Det var slutet på vår tid tillsammans, men det var ett himla fint slut ♥
 
Bilder: 1. Vår klass utanför kyrkan, några personer saknas dock. 2. Vårt fina och stora collage. 3. Min avslutningsklänning jag sydde i slöjden. 4. I skolan på natten, Filip och hans egendjorda klasströja.
 

Klassresan till Gålö
2013-06-05 | 11:07:08

Var (som inte sagt) på Gålö i helgen tillsammans med de 28 bästa(iaf nästan) 15/16-åringarna i världen.Vi åkte dit med pendeltåg och buss efter lunch i fredags och anlände till ett soligt, mysigt och mygginvaderat vandrarhem. Några små röda stugor på en halvö med studsmatta, fotbollsplan, grillplats, brygga, roddbåtar, bastu och en hel del annat.
 
Jag bodde i det lätt mysigaste rummet tillsammans med Linnea, Linda, Jessika och Emma. Fredagen var otroligt härlig. Jag tog årets första dopp, vi spelade ultimate tills jag typ avledav trötthet och glädje, vi spelade hög musik på bryggan så det kändes som att hela själen svävade på små rosa moln, vi bankade massa bäver och spelade en mängd andra kortspel typ hundra gånger. Vi såg en bit på American Pie och gick sedan och la oss runt kl. 3-4 någon gång och sov ända till tio.Sedan möttes vi av den värdaste frukosten någonsin som de fyra föräldrarna gjort till oss, bestående av bland annat ägg, vattenmelon, oboy, yoghurt med flingor, mackor osv. Vi tog en liten roddtur innan himlen blev allt för grå och besökte en liten övergiven öbit som var skittråkig.
 
Resten av dagen spenderades inomhus eftersom att det regnade största delen av dan, men vi roade oss med Gastons gamecube och körde en rad turneringar av vilka jag vann noll. Vi bastade även, och när vädret klarnat upp var det lagom dags för middagsgrillning. Vi hade massa olika korvar, kyckling, klyftpotatis, sallader m.m. Sedan grillade vi marshmallows i vadsom kändessom timtal, och när himlen blivit kolsvart gick vi in till findukade bord och käkade kladdkaka med vispgrädde och jordgubbar. Vi bestämde oss såklart för att inte sova ett dugg och ta vara på den sista natten, så jag och Linda arrangerade ett lekpass som varade i säkert tre(eller mer) timmar, och känslan när ens klasskamrater springer runt utomhus klockan två på natten och leker monster och ynk så bra att man blir hes, det är fan otroligt. Sedan gick vi in, möblerade om hela allrummet och lekte typiska lekar som jag och Linda lärt oss på konfan, och berättade spökhistorier gjorde vi ju också. Efter några timmar hade himlen blivit ljus igen och jag minns inte så mycket mer än att jag Nelly, Jessika och Rebecca gick ner till bryggan runt klockan halv 5 för att kika på solnedgången och hela stämningen var bara så vacker. Sedan hamnade vi på något sätt i vårt rum igen där vi kröp ner bredvid varandra, kollade på lite små klipp från mobilen och sov de sista timmarna innan frukosten klockan 10.
 
Den här resan slår nog i alla fall alla helgläger jag varit på, och jag trodde aldrig att jag skulle komma mina klasskamrater såhär mycket närmre på två dygn. Men det gjorde jagminst sagt och jag börjar nästan gråta när jag tänker på att vi splittras redan nu, att vi inte ses i princip varje dag framöver, att den här tiden aldrig kommer tillbaka och att vi i resten av våra liv inte kommer vara en klass längre.
 

 

Hur långt man än har kommit är det alltid längre kvar
2013-05-25 | 18:36:11

bobineli:

It’s the darkness, it has me | via Tumblr on We Heart It - http://weheartit.com/entry/62119874/via/MancaPodviz
Hearted from: http://sindrome-de-octavogrado.tumblr.com/post/50946595341
 
Alla bilder är från Tumblr.
 
Ibland önskar jag att jag bara kunde försvinna lite. Åka till ett ställe som kanske egentligen inte finns, men att bara få färdas dit. Få tankarna på något annat i en tid. Vara borta ett tag, och sedan komma tillbaka till en verklighet som är så som den borde vara. Utan alla jävla problem, utan alla dem som inte kan ta ett förlåt, utan alla dem som inte ens har mage att fråga "hur mår du?", utan alla dem som tar saker för givet utan att vänta på sanningen, utan alla komplicerade människor som aldrig kan förstå sig på varandra, utan alla dem som säger en sak men menar en annan.

Imorgon far jag
2013-05-07 | 23:18:00

Imorgon är dagen äntligen kommen. Dagen då kören beger sig mot KRAAAAKOOOW. Galet efter typ 2 års längtan efter nästa utlandsresa, om 11 timmar lyfter vi och ser inte Sverige igen fören på måndag! Vi ska hitta på så himla mycket galet roligt, och kanske kan jag sticka in något inlägg om wifi finns tillgängligt. Men då blir det väl främst instagram(Lsigrid heter jag) jag hänger på. Vi ses!
 
 
Bilder från vår resa till Rom 2011.

Hola
2013-05-01 | 22:48:00

Hallå hallå hallå. Tror mitt motto i livet borde bli typ "jag ska plugga..sen". Eftersom det är någonting jag säger säkert fem gånger varje dag men aldrig gör. Tillslut händer det ju, men oftast alldeles för sent och i vissa fall (som nu) sju veckor efter läxan skulle varit inne. Bra jobbat Sigrid! Funderar på om jag någonsin ens kommer att bli klar med den där jävla matten, och så har vi ju nationella som kommer inom några dagar. Varför är jag så jävla seg?? Jaja, skrev vad jag tror var mitt livs sämsta prov igår. Åh tjena ångest. Meeeen vad gör det, jag + kören åker ju till Krakow om en vecka heheheheiihihihohohohoho. Galet galet. I 6 hela dagar också, gosh that's gonna be fantastic. Har lite bilder från i söndags då jag red figo också, min mamma har inge vidare fotoskills men vad kan man förvänta sig liksom ;). Något blev det ju allt(och lova att strunta i det faktum att det ser otroligt fult ut) ↓↓. Hmmm vet inte vad jag mer ska säga, hejdå kanske? Hejdå!
 

När något känns så rätt
2013-04-27 | 16:13:36

Hallå. Har precis bakat rabarberpaj och forsätter drunkna i plugg, men behöver faktiskt för första gången på många många månader inte bry mig. Jag vet ju till 99,999% vart jag ska börja gymnasiet i höst och jag vet att jag kommer komma in där, långt över gränsen. Igår var jag och kollade på min systers klass soaré, på min framtida skola. Och känslan av att gå in där och veta att det är just där jag kommer tillbringa min gymnasietid...nästan obeskrivlig.
Har sista månaden framför mig med min kära klass 9a, sedan har jag hela långa sommarlovet(som jag faktiskt inte är såååå taggad på just nu), och i slutet av Augusti står jag där första skoldagen. Jag har nog aldrig längtat så mycket efter gymnasiet som jag gör just nu, och det känns så jävla rätt. Hur skulle jag någonsin kunna gå på en annan skola än just den? Det känns så självklart, jag har valt rätt. Och det kommer bli så himla bra, det är jag säker på.
 
©

Woop woop heho aaah
2013-04-19 | 17:00:00

Inte för att skryta eller något, men jag kom in på alla mina 15 val(okej förutom ett enda märkte jag nu). Ibland lekar livet, och jag känner mig ungefär så här just nu:
 
 
Nu ska jag baka chokladbollar.

Den där Zimmer
2013-04-15 | 23:09:49

Hans Zimmer. Har funderat på om det egentligen finns någon som gör bättre musik än vad han gör. Och nej, jag kom inte på en enda. Cause this guy's a freakin' genious. Skojar inte. Känner mig lite som att jag är med i en film(kanske för att han gör filmmusik men whatever), flyger över gränslösa fantastiskt vackra landskap och att tiden är oändlig, när jag lyssnar på hans (ska man kalla det) kompositioner(?). Liksom lyssna och njut, och förlora er själva för ett ögonblick. Själv svävar jag högt högt högt.
 
 
 
 
 
 
Bara några av hans fantastiska skapelser, lyssna och njut mina vänner. Lyssna och njut.

Mobilion
2013-04-10 | 22:59:00

Min kära iPhone 4 tog ju sig ett dopp i skoltoaletten här om dan och är sedan dess relativt död. Igår vågade jag mig på att koppla in den med laddaren i väggen och till min stora förvåning startade den, vibrerar, och låter som vanligt. Problemet är dock att skärmen är kolsvart och det går ej att ringa till telefonen(kan ha att göra med att den inte är helt upplåst vilket ju givetvis är lite svårt). Det riktigt konstiga är att skärmen går att trycka på fastän det inte syns någonting, lyckades tillexempel ta flera foton genom att gissa mig fram, vilket jag sedan kunde konstatera fungerade när jag kopplade in den i datorn och till min stora glädje fann alla mina bilder där. På något vis har det varit en enorm lättnad att gå utan mobil sedan i måndags och det enda jag har stört mig riktigt mycket på är att inte kunna se vad klockan är. Men nu börjar min telefonabstinens växa sig ganska stor och jag lär få det fixat inom några dagar. Men det slår mig hur beroende man egentligen kan bli utav ett så litet elektroniskt föremål som en telefon, och hur fri jag har kännt mig utan en.
 

PÅSK
2013-03-29 | 17:12:00

Ja men nu var det ju påsk då, hääärligt må jag säga! Fast nej jag saknar skolan lite haha, den senaste veckan var så rolig och det är ju inte lång tid nu innan jag och min underbara klass skiljs åt.. Vi anordnade i alla fall Stora Festen för 5-8:orna i Onsdags och det var himla lyckat! Hawaii/Beach tema vilket satt alldeles perfekt, ska försöka slänga in lite bilder här sedan. Men nu ska jag käka mer godis, dampa lite mer på allt med bloggdesign och koder och se på film. Glad påsk förresten!
 

Hallå på kvällskvisten
2013-03-14 | 22:43:22

Hej alla fina. Suttit med geografiboken uppslagen hela kvällen, läser något då och då, tvingas läsa om det igen eftersom att det löstes upp i hjärnan samtidigt som jag läste det första gången, osv. Det går inte särskilt mycket framåt, och geografiprov imorgon. Najs. Har haft ihållande huvudvärk och nackspärr sen lunch och dregglar över att jag äntligen bestämt vilka som blir mina vårskor. Det trogna märket Palladium får pryda mina fötter även detta år men i färgen brunt. Svimmar så galet fint! Kan dom inte komma till mig nunununununu. Har även lite små ångest just nu eftersom att jag använt min tandskena ca 3 gånger de senaste tre veckorna, det är tänkt att jag ska ha den varje natt i två år till. Men jag har helt enkelt blivit för lat för att ta ut den ur burken och borsta den varje kväll, herregud jag går ju i skolan liksom. Och jag måste hinna spela Candy Crush. Det där sista var ett skämt, jag lovar.