Så tog det slut
2013-06-10 | 16:28:26

I onsdags, alltså den femte juni, gick jag ut grundskolan. Jag är inte särskilt glad över det, eller att ha sommarlov för den delen, och helst av allt skulle jag bara att jag och den klassen jag spenderat de senaste 7 åren i bara skulle bli en klass igen och fortsätta ses varje dag i åtminstone ett lite längre tag framöver. Klassresan vi gjorde för en vecka sen fick mig att inse en hel del och hur sjukt mycket jag tycker om de där personerna, och då känns sju år plötsligt inte tillräckligt. Jag skulle behöva mer tid med dem, inte att vi kapas här och nu när allting blivit så bra. Att vi aldrig kommer att vara en klass på riktigt igen, och göra allt det där som kommer med det, gör mig så fruktansvärt ledsen och det känns bara overkligt. Och när det tillochmed blir för smärtsamt att lyssna på låtarna från årets vårkonsert och skolavslutning, då är det riktigt illa. Jag antar att man ska sluta när det är som allra bäst, men jag kan bara inte undgå att tänka att det skulle kunnat bli ännu bättre. 
 
De sista dagarna gjorde vi klart vårt klasscollage, en tradition alla nior i vår skola följer, som kommer sitta på väggen i klass 9:s klassrum i förhoppingsvis 10 år framåt. Och sista skollunchen var vi ju såklart vuxna att följa den traditionen och hitta på något lite roligt i matsalen, så vi smugglade in en högtalare och ställde oss upp och körde macarenadansen inför nästan hela hög- och mellanstadiet, otroligt kul men ganska failat ändå haha. Sedan på onsdagen hade vi i alla fall en väldigt väldigt fin avslutning som trots en del bristande i planeringen blev otroligt jäkla bra. Hela skolan hade som vanligt en lång skolavslutning i Katarina kyrka som för första gången kändes väldigt kort, alla klasser sjöng sina sånger, vår klass framförde 8 väldigt fina solosånger, det var premieutdelning, vi sjöng vår avslutningslåt och fick våra betyg. Jag fick två premier, ett i typ kunskap eller nåt(tre högsta betygen i avgångsklassen) och ett i bild, myket trevligt, och jag gick tillslut ut med 310 poäng, galet nöjd är väl allt jag kan säga.
 
Efter avslutningen i kyrkan drog vi oss långsamt bort mot restaurangen och avslutningsmiddagen med hela klassen och lärare. Det hela blev en väldigt fin kväll med god mat,skratt, lycka, hemskt fina tal, gråt, ledsamhet, känslor och kramar. Vi hade tillslut aldrig kommit fram till vad vi skulle göra efter middagen då ingen pallade planera en efterfest, så medan alla stod där och bölade och höll om varandra tog en av våra magistrar fram sin nyckel och föreslog att vi drog till klassrummet en stund för att kolla på lite videoklipp från skolgången. Så de ungefär två tredjedelarna av klassen som inte redan åkt hem promenerade upp till skolan där vi satt till klockan slog 00.00 och vi tog farväl av klassrummet och de fruktansvärda lokalerna för sista gången. Sedan promenerade vi hem tillsammans i natten och när alla landat hemma satt vissa av oss och skypade till klockan blev halv sju på morgonen. Det var slutet på vår tid tillsammans, men det var ett himla fint slut ♥
 
Bilder: 1. Vår klass utanför kyrkan, några personer saknas dock. 2. Vårt fina och stora collage. 3. Min avslutningsklänning jag sydde i slöjden. 4. I skolan på natten, Filip och hans egendjorda klasströja.
 
Kommentarer



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback